Denna vecka inleddes på bästa sätt. I tisdags var det varmt väder med mycket sol och jag kunde därför inte avstå från att ta en runda på lunchen. Hade en tanke att försöka hålla fart på ca 6:30 min/km i 7 km. Det borde jag ju orka - tänkte jag. Sprang på ett par kilometer och sneglade sen på klockan - och studsade till. Tiden var helt fel - sista kilometern hade gått på 5:30 min/km. Kunde den ha mätt fel började jag undra? För jag sprang i ett skönt tempo och i vanliga fall brukar jag snitta på 6:45 min/km då. Peppad av den uppenbara förbättringen fortsatte jag min runda längs ett vårrusigt Norr Mälarstrand - fylld av barnvagnar och andra vårystra löpare. Jag njöt och kände mig urstark - kan det ha berott på att det var första turen med 3/4-tights och att solen gav mig en unik kraft? Har ingen aning om detta spelade in men plötsligt såg jag att jag hade avverkat 5 km på under 30 min (29:40) - vilket heller aldrig har hänt på senaste året. Då fick jag lov att stanna och ta en glädjeselfie! Den här turen måste sparas på allra bästa sätt!
Turen fortsatte sedan i lätthetens tecken och nu ville jag inte sluta springa - 7 km kändes för lite. Så jag fortsatte en liten bit till.. Min absolut bästa runda på väldigt länge var ett faktum - bara en dryg månad efter min senaste förkylning. Allt kändes så rätt! Och jag kände stor tacksamhet över att jag hade tagit det lugnt i uppstarten efter sjukdomsperioden och satsat på att bygga upp. För här kom belöningen!
|
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar