och jag har inte legat på latsidan. Har under den senaste månaden snittat på dryga 3,5 mil i veckan. Det är inte helt enligt plan utan något under men vissa helger har det inte gått att få till all träning som jag velat. Och så har det varit lite förkylningskänningar emellan också. Men tacksamt nog så har det inte blivit någon mer sammanhängande sjukdom!
Igår var det dags för årets första trail! Och det var superkul men också fruktansvärt jobbigt i början innan jag kom igång. Stockholm Trail ordnade med provspringning av banan där loppet ska gå sista helgen i juni. Vi samlades vid foten av Hammarbybacken för en gemensam uppvärmning. Sedan var det dags att dela in sig i två grupper - 10 km och 15 km. Och jag är så glad att jag valde den kortaste distansen! För banan var tuff och krävande. Både fysiskt och mentalt. En av tjejerna som var med vek ner sig under den första kilometern med orden "jag är nog inte riktigt i form än". Men jag bet i trots att pulsmätaren larmade som en galning vid de inledande backarna. De första kilometrarna innan kroppen väckts till liv är de värsta, sen börjar allt att klicka igen. Och det gjorde det också.
Det var också premiärtur för mina nya fina Icebug Acceleritas. Enligt reklamen ska de vara det bästa för att få grepp på blöta klippor och ha en låg våtvikt. Och jag kan bara säga att de funkade över förväntan. Det är ju alltid en chansning att springa lite längre med helt nya skor och det enda jag gjorde innan var att ha skyddande vaselin på fötterna för att förebygga skavsår. Jag har också köpt skor som är en storlek större än de jag använder normalt eftersom jag ska använda skorna på den varma delen av året och mina fötter har en tendens att svälla upp. Skorna har en låg vikt och är supersköna att springa i. Jag upptäckte bara en enda nackdel med skorna igår och det är att man kan få så bra grepp på klippor att man ibland får ett tvärstopp när man tror att man ska glida neråt.
10km-gruppen startade ihop men efter ett tag blev det automatiskt en uppdelning där jag hamnade i gruppen mellan den snabba och den långsamma. Vi var alla lite ringrostiga i traillöpningen men kunde ändå hålla upp farten när det inte var allt för tekniska partier. Dessutom fick vi bonusmetrar när orienteringstjejen som ledde gruppen missade lite och vi fick klippklättra en kort sträcka!
Jag kan bara summera gårdagens övning som mycket lyckad och jag blev ännu mer taggad för att springa trail. Så på lördag blir traillöpning i Rudan på den kuperade 16,7-kilometers slingan. Vädret verkar bli hyggligt så det kan bli riktigt mysigt!
Tidigare hade jag planerat in att springa Åda Wildboar denna helg men den får vänta tills nästa år istället. Förhoppningsvis så blir det Vildsvinet i Sollentuna nästa söndag istället. Jag sprang det loppet förra året och det var superkul. Som Tjurruset fast -4500 personer på superfina skogsstigar!
